tess

21 mars 2009 21:52

Ja prova de någon gång de är underbart. Mycket bättre än ja kunde tro. Grejjen är att eftersom ja har en så ansträngd ekonomi har jainte råd... man får finna billigare allternativ.

Men man får fösöka att finna vägar å just nu undrar jag hur ja ska få ihop mitt livspussel men i å för sig vet ja väl vad som behövs men ja kan inte göra så mycket åt tex min arbetssituation då det inte finns andra jobb att få hur gärna jag än vill... men ja kämpar vidare.

Lycka till nu his kuratorn. //Tess

tess

21 mars 2009 22:21

Grejjen är att ja trivs som sådant med mitt jobb men ja klarar det inte fysiskt längre. det är för tungt och jag pallar inte längre. Jobbar i vården. Det blir bara mer å mer och vi är för få... de e en situation ingen klarar snart.

Tyvärr finns inga andra jobb och jag har en man som läser just nu så det vägen är oxå stängd för några år framöver. Sedan vet ja som sagt inte heller vad ja ska bli när jag vill bli när ja blir stor. Sedan har ja ju sådan ångest så ja tror mig inte klara att plugga vilket är urlöjligt för klart ficar man de om man bara vill... just nu finns inte den viljan.

I dessa dagar säger man ju inte heller upp sig för ett liv i arbetslöshet för just nu e de lite väl tufft å man är å ska vara glad för att man har ett jobb.... å de e ja ju men de kunde vara lite mindre tungt å slitsamt.

Nu kallar sängen... ha de gott vännen. //Tess

tess

22 mars 2009 13:50

Ja ja trivs med mitt jobb. Jag tycker om de arbetsuppgifter jag har å ja tycker ja gör ett bra jobb. Men att göra ett bra jobb kostar på kropp och själ. Jag har oxå en del arbetskompisar som tyvärr är allt för negativa röriga osv osv och som inte gör sitt jobb som gör att man inte pallar....

Sedan har ja ju min egen sjuka... panikångest å lätt att bli nere... samt en son som det strular med som tar hemskt med tid då han inte fixar sådant som andra sexåringar gör.... det dåliga samvetet tär från alla håll.... stor familj å ett hem som ska skötas... Ja man har en inre stress hela tiden å tyvärr är vi så många som har de såhär... hela samhället e snett... förr va vi mammor hemma med våra barn å man klarade sig på en lön... nu e de liksom nästan tvunget att jobba heltid båda två.

Men vi får kämpa på... varje dag å försöka vända det mesta till något positivt å vila så gott vi kan...

Hoppas du har en fin söndag //tess

katarina

22 mars 2009 15:56

Underbart med läslust^^jag läser Harry Potter och den flammande bägaren^^