skogens guld 2. vampireslave tog cykeln och flög ut i skogen. mamma mia. hittade smultron till tusen. och blåbär likaså. min hink blev färggrann inuti. så plötsligt hördes ett "donk." en liten groda hade hoppat rätt in i min ena stövel! jag visste väl att jag inte var ensam om att gilla drakar och svart! kanske han trodde stöveln skulle bli en prins...

jag for hem på cykeln och började smida planer. inför denna kommande speciella helg. förutom att vampireslave fyller år på måndag firar jag något alldeles speciellt imorgon lördag. något som betyder mer för mig än en födelsedag. 

för 2,5 år sedan rände jag in i betongväggen så blod och flisor flög. jag blev embryo på nytt och var tvungen att lära om. allt. jag var totalt hjälplös och tappade förmågan till det mesta. som ni förstår var vägen tillbaka lång. jobbig. tråkig. outhärdlig. smärtsam. men imorgon, lördag sista juni, känns det som att jag går i mål. det är sista dagen på min 2,5 år långa sjukskrivning. 

ikväll ska jag göra en tårta. med vanilj, grädde och skogens guld. imorgon är det party på jobbet. för det är jag värd. 

nu undrar jag. är det fel på bloggagratis statistikmätare?! om det inte är det så har jag haft 103 besökare hittills idag!!

det har inte regnat nonstop idag. däremot har det regnat nonstop. hela tiden. varenda sekund. jättehärligt. ett riktigt sovamysväder. eftersom jag har varit ledig idag sov jag länge. sen segade jag runt ett tag innan jag kom på att det vore en bra idé att åka ned till stan.

där hittade jag en jättefin top med katter på och en liten svart kjol. topen var nog det mest färgglada jag köpt på länge tror jag, massa grå nyanser... kändes lite konstigt, men katterna var så söta. sen hittade jag äntligen ett par gummistövlar som passade både smak och plånbok, ett par svarta med röda drakar på! de skall användas flitigt nu när regnet gjort blåbär och smultron extra goda. 

varulvsprinsen har fått förlängd anställning! ytterligare i sex månader kommer min käre sambo pillertrilla på ett av stans största företag. heja älskling!

galna infall är allt som oftast vampireslave i ett nötskal. efter några morgontimmar på jobbet cyklade jag hem och jagade katt. diablo den lilla lusen har upptäckt hur ofantligt gott det är med sockerärtor! han gör dock inte som jag, äter ärtorna. nejdå. han äter hela plantan, med ärtskidor och blad. efter att jag provat all djurpsykologi i hela världen gav jag upp. in med katter och ut med planta. punkt. därefter hoppade jag åter upp på cykeln med bestämda åsikter om att lära mig hitta i grannskapet. det var här det galna började.

en stor grävmaskin blockerade min framfart på grusvägen. efter att ha cyklat väldigt långt på denna nya grusväg var jag inte alls beredd att vända om. tvärtom. jag hittade en liten stig som vek av från grusvägen och slingrade in i skogen. den tog jag. med cykel och allt. det var spännande att vara på upptäcktsfärd, därför märkte jag inte hur stigen blev mer och mer slingrig och stenig, skogen mörkare och min trygga tillvaro allt längre bort.

är man så envis som jag får man stå sitt kast. jag fick bitvis bära cykeln över stora stenbumlingar och kuperad terräng. som tur var hade jag kameran med mig så jag tog några vackra naturbilder. när jag ändå var där liksom. jag hittade fram till en sjö och satt ned en stund. innan skogens alla djur försökte äta upp mig. jag blev en levande myggrestaurang. eftersom jag inte hade tänkt mig denna skogsmulle-promenad från början hade jag korta shorts och flipfloptofflor på mig. ajajaj.

två timmar senare började jag fundera över hur jäkla stor skogen kunde vara egentligen. lite smått oroad konstaterade jag att mina ben började bli buckliga och rödprickiga, tårna myrbitna och cykeln kamouflerad i allehanda kottar och grenar. pust!

då såg jag ljuset. en skylt med en pil. och jag kom hem igen. självklart upptäckte jag då att OM jag gått åt precis motsatt håll från början hade jag ramlat rätt över ett barnvagnsspår genom skogen, vilket betyder en platt, bred, stenlagd stig som är perfekt att cykla på! hrmpf!

vad är väl en bal på slottet? när man lika gärna kan sitta å gräva ned fingrarna i en gräsmatta och se på när en anka kommer skitandes. eller så utropar någon galen person plötsligt "KVACK!" så att småfåglarna studsar som gummibollar runt omkring. eller när första person tror att det är mossa, andra person att det är en bajskorv och först när tredje person kommer inser alla att högen är ett gäng fågelungar som sover middag.

jag fick en kraftig längtan ut till skogen. kajsa rattade bilen till mitt favoritställe. vi vandrade i tyst och regnvåt natur. så plötsligt fanns de där, skogens guld.äkta sommarkänsla.