jag har fått tillbaka min sänglampa. och serietidningar under kudden. och mysigt insomnande med bok på näsan. och sova med öppet fönster! jihoo.

krypets nätter har funkat kanon. snacka om att göra höna av en fjäder. jag alltså. hon vaknar fortfarande tio gånger under natten. åtminstone är det inte femton. eftersom jag själv vaknar av en viss herre som snarkar med liv och lust misstänker jag att hon oxå gjorde det. dessutom lär hon sig på ett bättre sätt att somna om själv nu, när det inte genast börjar röra sig i en säng bredvid. 

hon brukar vakna klockan sju på morgonen. första morgonen i egen säng vaknade hon halv sju. andra morgonen klockan sex. jag gillade inte utvecklingen... men tredje morgonen vaknade hon sju igen, och imorse somnade hon dessutom om och började hojta halv åtta. wiii! 

igår hämtade sambon hem tvillingvagnen vi beställt. ska surfa runt efter lite second hand-delar till den på blocket bara. förlossningsväskan är påbörjad. ska fortsätta pricka av listan ikväll. annars börjar det bli dags för te. 

för den som undrar. det är ju ingen brådska med att få eget rum. men för vår del känns det skönt om detta skulle fungera. med tanke på syskonankomsten.

om krypet sover i vårt sovrum när småkrypen anländer kommer hon bli enormt störd nattetid. om vi försöker få henne att sova i ett eget rum när småkrypen anländer är det som att säga hej nu puttar vi bort dig. den idén tror varken jag eller sambon på. dessutom stod det i tvillingboken att man ska undvika större förändringar för syskon när tvillingar gör entré i familjen, som till exempel att sova på annan plats. vettigt!

vi hade tänkt låta henne sova i sitt rum om dagarna och fortsätta sova hos oss på nätterna. för att vänja sig. kanske få en smidig och smärtfri övergång. men efter dagens första provtur kändes det så bra, så vi skippar förvirringen med två olika sovplatser.

natten blir spännande! undrar om jag själv kommer kunna sova nåt?  

...och på tisdag träder vi in i den lite läskiga vecka 25. från och med då kan allting hända. 

om tiden är rätt vet jag inte. om vi kommer springa oss gråhåriga om nätterna vet jag inte heller. men det jag faktiskt vet just nu är att krypet sover i sitt eget rum!

sambon och jag har städat som gnuer för att få det röjt i vårt förråd. (läs: frejas rum) grejer hit och grejer dit, dammsugare högt och lågt. hämtat hem spjälsängar. fixat fina gardiner. plockat med leksaker. imorse blev det så gott som klart. 

krypet har självklart varit med hela tiden. legat på golvet och lekt medan vi själva svettats. suttit i spjälsängarna och spanat medan vi släpat saker. hon har sett rummet växa fram och känner sig antagligen inte så främmande i det. till förmiddagsvilan bestämde vi oss för att testa. och vår trettiominutare till unge sov en timme! 

och vips. så sover hon där igen. spännande. håll en tumme för att hon trivs på tu man hand med sina mjukisar. 

framsteg vid matbordet. och ett målmedvetet litet kryp. självklart hade jag inte minsta lilla broccoliskrutt hon kunde få pula själv med vid middagen. onöjt kryp. när jag närmade mig med handen för nästa matningsomgång högg hon själv tag i skeden och körde in den i munnen! hallå kan själv! 

har ju gnällt lite om krypets dåliga humör. nu ska jag vara rättvis och berätta om de senaste dagarna som varit fantastiska. hon har sovit som en klubbad säl om natten och strålat ikapp med solen på dagen. vi har haft mycket för oss och hon har tillbringat många timmar i vagnen på vift. har knappt sagt minsta lilla uhuu när vi återigen krånglat med overall och mössa.

framstegens tid verkar dessutom vara här. krypet kryper snart. hon ställer sig i krypställning och tar två steg med benen. armarna är stilla. vill hon framåt lägger hon sig på mage efter de två stegen. alla sätt är ju bra. hon har lärt sig vinka oxå. i ett par dagar har hon härmat vinkningar och vinkat åt sig själv i spegeln. idag började hon vinka när jag bara sa vinkevink. dessutom har hon lärt sig ett nytt kul ljud med munnen! det går tyvärr inte att beskriva, men jag garvar varje gång. 

det var dagens stolta-mamma-rapport. o just ja. ultraljud igår igen. från och med nu kollar de tillväxten och mäter kurvor. spännande. småkrypen väger runt 700 gram och sparkar som galningar. ettan sparkar mer än tvåan. men när ettan kör igång väcker hon tvåan så det blir ett jäkla liv, haha! låg i badet förut och såg magen guppa hit och dit. inte alla som kan göra vågor i en ubåt. 

har blivit sjukskriven från och med idag. har fruktansvärt ont dag som natt och försöker kämpa på med ben som låser sig i tid och otid. nu ska sambon vara pappaledig med kryp så jag kan bära lite mindre. kanske gå på sjukgymnastik och vattengympa. vore inte helt fel.

nu hojtar småkrypen om att jag måste äta. inte mig emot.  

apropå familjen annorlunda. ni är ju några som kommenterat den serien. måste få sagt att jag helt och hållet är inne på samma linje som tess. i serien finns en familj med trillingar. dessa trillingar är två år gamla och får inte äta själva hemma, med motiveringen att det blir så kladdigt och så mycket att städa efteråt. de äter dessutom före alla andra i familjen (mamma, pappa, två systrar i tioårsåldern) för att övriga familjen ska få äta i lugn och ro...

självklart gör vi alla som vi vill och finner bäst! men denna diskussion engagerar mig. möjligen beror det på mitt lilla kryp här hemma som sedan några veckor tillbaka vänligen men bestämt talade om att nu skulle hon börja äta själv! sked och tallrik kan vi glömma. ungen har ju inte ens tänder än. men lagom stora bitar av lite allt möjligt utspritt på bordet. som hon kan öva själv att plocka upp och stoppa i munnen. tuggar gör hon superbra ändå. det förvandlar mitt åskmoln till solstråle. 

barn är olika. kanske trillingarna är fullkomligt nöjda med att bli matade. freja skulle inte vara det. kanske känns det skönt för föräldrarna att slippa ett extra städmoment i vardagen med fem barn. vem är jag att uttala mig egentligen? än så länge städar jag mer än gärna bort leverpastejmackan från kökstaket efter varje frukost. vi äter tillsammans. och kryp kan själv, det visar hon mer än gärna. 

ikväll är det annorlunda familjer på dumburken. har fastnat i denna reality-serie. dels är en familj från tokstan där jag själv bor, vilket är lite kul att titta på. dels handlar det om familjer med tvillingar, trillingar eller bara väldigt många barn.

det jag ser i dessa familjer ger oftast mig själv myror i huvudet. bra myror. det sätter igång tankesnurrar som jag kanske inte skulle spinna in i annars. så länge det är trevliga myror har jag inget emot myller i skallen. det är när myrorna blir aggressiva och håller mig vaken på nätterna som jag letar insektsspray... 

apropå nätter för den som undrar. sömnen är lite bättre. och skönare. känner igen detta nu. gravidnätterna. den riktigt tunga sömnen med konstiga drömmar. sömnen som gör att man lätt somnar om efter hundrade kisspausen på natten. den härliga. 

nej. nu är det en kvart kvar. dags att fixa tekopp och kvällsmacka. slå sig ned i soffan och hoppas på att någon kurrande katt vill värma upp filten åt mig. 

idag var vi till biblioteket på spädbarnsläsning. det var spännande. en mycket pedagogisk och trevlig människa höll i lässtunden för de minsta besökarna. föranmälan krävs eftersom hon inte vill ha mer än fem barn åt gången. hon vill hinna lära känna och skapa kontakt med alla mellan bilderböckerna.

krypet läste en kul bok som hette nåt i stil med "vem där?" den handlade om att knacka på en dörr i speciell färg, vända blad och se vad som finns bakom dörren. krypet diggade. hon knackade i alla böcker efter det. knack-knack eller BANK-BANK.

just nu känns det som om jag skulle kunna hitta på vad som helst bara för att slippa vara hemma. krypet är inte rolig. gnällig till max, dreglar, skriker och skiter konstant. de där tänderna måste helt enkelt titta ut snart. annars drar jag ut dem själv känns det som. när vi är iväg på nån aktivitet lättar tinnitusen i mina öron och hon är glad för en stund. puh...