läkaren på vårdcentralen tyckte att sunt förnuft skulle råda i fråga om att åka på krypets aktiviteter eller inte. dagens sunda förnuft sade att det var dags för lite babysång. det tyckte nog krypet med. agnes var ju där!

hur gör man med små bebisar egentligen. det är svårt. agnes är ganska försiktig, siktar in sig på frejas händer och vill känna och klappa. freja river och sliter och drar. hon vill ideligen pussas, med hela sin kropp. vilket betyder handgripliga närmanden och gapande mun. det är så tokroligt att se. men ibland måste vi stoppa och bryta en stund. annars skulle en av dem bli uppäten... nämner inte vem... helt klart är i alla fall att freja verkligen tycker om denna lilla varelse! 

klagade över att jag praktiskt taget vuxit ur min vinterjacka. den går knappt att stänga över magen. får absolut inte plats med någon tjock tröja under. och den är så tajt i ryggen att den inte värmer längre. kunde nästan lika gärna vara utan! 

sambon har vid flera tillfällen sagt att det är dags att vi köper en ny. jag ska inte behöva frysa. men att köpa en vinterjacka för gravida som jag kanske använder i max två månader till...? nej. för dyrt och för onödigt. jag huttrar på. 

agnes mamma berättade då om två jackor hemma hos henne som hon gärna lånar ut till mig. människan kör dessutom hem dem till mig redan ikväll! min fråga är: änglar, finns dem? jag behöver inte skicka sms till nummerupplysningen för att få ett svar denna gång!

igår kväll kom en kompis förbi. sambon är tillfrisknad från sin mystiska magsjuka. bara krypets förkylning som blivit värre. nu har hon typ krupphosta på nätterna. ska till vårdcentralen imorgon om det inte blivit bättre.

hur som helst. mitt i allt prat över tekannan kom vi in på nummerupplysningen. 118 118. 118 800. 118 100. han hade inte hört talas om sms-tjänsten. när vi berättade om den hade vi en lyrisk gäst i soffan som ivrigt började hojta nu kanske jag kan få svar om strumporna!

sms-frågan som omedelbart skickades iväg löd: 

"varför försvinner alltid en strumpa i tvättmaskinen när man tvättar?"

sms-svaret som skickades tillbaka efter cirka en minut löd:

"den försvunna strumpan är helt klart ett av världens största olösta mysterium. hur många strumpor som har försvunnit inne i tvättmaskinens dunkla innandöme, och vart de tagit vägen, vet ingen. forskare tror dock att fotsvetten som finns i strumporna är något av en delikatess för de små, gröna gnomerna som bor i många tvättmaskiner och de stjäl ofta strumporna för att på så vis komma åt denna underbara dricka. men detta är bara en teori." 

nu vet ni! 

det blir inte alltid som man tänkt sig. igår fick vi bil- och bärhjälp med storhandling. tack så mycket. på stormarknaden började sambon se svettig och vimsig ut. förutom matvaror och blöjpaket följde även magsjukan med oss hem. typiskt.

än så länge har varken jag eller krypet börjat må dåligt. hoppas det fortsätter hålla sig på det viset! dagens alla hjärtans-planer gick ju om intet. men huvudsaken att han blir frisk. tror inte det är vinterkräksjuka faktiskt. verkar mer vara som om han blivit matförgiftad. 

nu håller det faktiskt på att hända. på riktigt! jag spricker! upptäckte just att min gamla navelpiercing inte ser så trevlig ut! har inte haft något smycke i på bra många veckor nu. med krypet hade jag en ring i nästan till slutet.

själva piercingstället har sett fräscht ut hittills. men inte längre. såg att det var lite rött och svullet. började pilla. minsann, ett rött sår på mitten och vätska runt om. usch! självklart ska jag försöka få det att läka, men det lär ju inte bli bättre. ajajaj tänker jag. emlaplåster, någon? 

så här såg jag ut och så här ser jag ut: 

frejamage vecka 22

tvillingmage vecka 22

spricker jag snart? den är så strutig och putig, tycker ni inte? och framför allt: långt ned! hmm. men faktiskt, jag är lite stolt över min mage. jag tycker den är ganska fin ändå. 

idag var det babysång igen. och krypet fick träffa kompisen agnes. jag tycker mig se att freja är den som är lite mer motiverad att använda munnen i sin kontakt med människor. hrmpf. väldans tur att det är agnes som har tänder och inte freja!

efter sången begav sig sambon hemåt med kryp och jag tog mig till sjukhuset. återigen ultraljud. allt såg bra ut. de växer som de ska och får knappt plats i bild längre. hehe. på väg hem blev det inköp av småkrypskläder. i storlek 44/46. den som är införstådd med babykläder vet att det betyder pytte! två bodys, två pyjamas, två byxor med fötter.

så till den kära T9-funktionen i mobilen. skickade ett sms till sambon och frågade om jag skulle handla nåt på väg hem. fick detta till svar som roade mig läääänge:

"Arne! Vi har bara en skita kvar!"

naturligtvis menade han bröd! vi har bara en skiva kvar... 

idag hälsade vi på hemma hos agnes. det var spännande! första gången krypet leker med någon i sin egen ålder på tu man hand. otroligt häftigt att se. ömsom lugnt. ömsom vilt. precis som det ska vara.

krypet tyckte det var extra kul med någon annans leksakslåda. och naturligtvis ville de mestadels ha samma sak samtidigt! det är väl här det börjar, läran om att ge och ta, hihi. 

två randiga tjejer leker på golvet

buset lyser i ögonen och spelar på läpparna

en riktigt rolig dag. för både mig och kryp! 

krypets sovklocka ringer klockan sju. en nattningstid som passar bra för henne. och oss. ikväll tog jag en lång och välbehövligt kokhet dusch medan sambon fixade sista maten och läggning.

alldeles nyss smög jag in i sovrummet för att snällt fråga om det var okej att jag slänger mig i soffan. utebliven middag och diskeverest till trots. där inne möter mig en på samma gång komisk som rofylld syn. 

krypet ligger och sover i sin säng, napp i munnen, kramandes trasa med ena armen och ett gäng gosedjur med andra. PÅ spjälsängskanten lutar sambon sitt huvud och ena arm. snarkandes.

jag tror det är okej att jag lägger mig i soffan då.